Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.
När förändringar i verksamheten skall genomföras skall dessa riskbedömas och eventuella risker åtgärdas innan förändringen genomförs.
Riskbedömningarna skall vara skriftliga samt innehålla de risker som har upptäckts inklusive en bedömning av allvarligheten hos riskerna.
Exempel på enklare och mer översikliga riskanalyser är grovanalys och checklistor och mer detaljerade och kvalificerade metoder är HAZOP, arbetssäkerhetsanalys, What if och konsekvensanalys.
Om risker upptäcks så tidigt som möjligt och åtgärdas på ett bra sätt med uppföljning kan man förebygga att medarbetare skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt.
I det dagliga arbetet syns det ofta hur personalen mår, stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem är signaler om risker i arbetet.
Det är obligatoriskt att skriva ner riskbedömningar efter regelbundna undersökningar, konsekvensbedömningar av arbetsmiljön, handlingsplaner och sammanställningar över sjukdomar, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet.
Om det finns allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner.
I ett litet företag med färre än tio arbetstagare behövs i övrigt inga dokument för arbetsmiljöarbetet. Det finns inte några krav på särskild pärm eller handbok.
Om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten ska arbetsmiljöpolicyn, rutinerna, uppgiftsfördelningen och den årliga uppföljningen också skrivas ner. Dokumentationen bör vara tydlig och lätt att förstå.